-

åh, jag älskar den här känslan. när man har kommit hem efter en bra konsert, och huvudet bara dunkar, och man känner sig helt äcklig, och öronen bara tjuter på en. men ändå är man så lycklig och glad så det finns inte. och adrenalinet finns fortfarande kvar i kroppen. man känner sig verkligen levande när man står längst fram i världens folkmassa, och bara hoppar och dansar och känner att man verkligen kan varenda textrad som kommer från scenen, och adrenalinet bara rusar i en. varenda litet ord bara kommer ur munnen på en. nej, lars winnerbäck gör en lycklig in i själen en kväll som den här. när han bara står där framme på scenen med ett brett leende, och bara myser. mitt ute på ett gärde, vid stångebro, när solen börjar gå ner bakom en.. nej, det här var bland det vackraste jag varit med om tror jag. saknade bara "där elden falnar" och några andra nostalgiska låtar. men men, man kan inte få allt här i livet, man får helt enkelt nöja sig med en jävligt underbar lars winnerbäck den här kvällen. och ett stycke underbar christian kjellvander med en röst som får en att rysa. 

tack frida för en kväll som jag sent kommer glömma :) helt enkelt underbart. 

nu ska jag göra mig en stor monster-macka och kolla på csi!

godnatt.

- "tog du dom med storm ikväll? jag kommer faktiskt inte ihåg, men mina fingrar säger att, VA FAN JAG ÄR I LINKÖPING KLART SOM FAN ATT DET ÄR ETT SEGERTÅG"