-

blir hemma imorgon också. gud va det svider, att vara hemma alltså. sista jobbveckan och allt. men med halsmandlar stora som pingpong-bollar gäller det att ligga lågt. bror doktor var hemma en sväng förut dock, och kom med kommentaren "men det där var väl inte så farligt". han sa med andra ord att jag var klen. jag var nära att klösa ögonen ur honom då. morr. nu har han och rebecka åkt igen, och mor är påväg mot jobbet. jag ska försöka slå ihjäl tiden här hemma i min ensamhet. ska tvinga över tina och jennifer till mig tror jag. jag uppskattar inte längre ensamhet, det dödar mig inifrån.

hej då