-

jaha, då var det över nu då. och vet ni vad? det var inte alls så jäkla underbart. det var mest bara jobbigt. jag hatar avsked. jag hatar avslut. jag tycker faktiskt att det var överraskande jobbigt att skiljas från NV3B. efter allt blod, svett och tårar som har varit under mina år på natur så trodde jag att lördagen skulle komma som en befrielse. det kändes inte riktigt som det. så kan det vara ibland. imorgon försvinner även åsa och ella tillbaka hem, och pappa drar ut på sjön igen. denna dag kunde ha varit vidrig, om det inte var så att det ligger en biljett till usa här bredvid mig. 23 juni till 3 juli. arlanda - amsterdam - atlanta - greensboro/jamestown. hur många gissar på att jag kommer bort redan i amsterdam? kan hända att jag klarar mig till atlanta. vem vet, jag kanske bara kommer halvvägs över atlanten.. det är kanske bäst, för jag tror inte att jag kommer bli insläppt i usa. hämtade nämligen ut mitt pass idag. jag ser ut som en massmördare. en massmördare med två flätor. det är vackert.

nu ska jag trösta min familj som är lite halvdeppig. anna agerar glädjespridare!