-

jobb 7 - 14, 16-21 idag. det där med delad tur tycker jag inte är någon höjdare precis. kom hem för en stund sen, och måste åka tillbaka inom en timme igen.

jag är så arg så jag nästan skakar. så jag nästan gråter. tydligen har det urartat totalt i familjen jag bodde hos under mitt år i usa. mamman har kidnappat sonen och gömt sig för att slippa misshandel som hon skriver på facebook , och pappan har kidnappat hennes katter. jag får svårt och andas. jag vet egentligen inte varför jag blir arg. jag kommer aldrig träffa dom igen, någonsin. jag kommer aldrig ha någonting med dom att göra igen. jag tror det bara river upp massa minnen, det är nog det. och jag blir så upprörd på hur dom beter sig. båda två sitter på allvar och skriver allting på facebook. två vuxna människor. och dom använder sin son för att hota varandra, hela tiden. sist var det pappan som kidnappade sonen. hur kan man använda sin lilla son på det viset? och jag får sån panik när jag vet att pappan har katterna i sitt våld. den mannen är ond, och hatar katterna. jag hoppas verkligen att båda två förlorar vårdnaden om sonen. hoppas på andra saker också för pappans del, men det får jag nog inte ens skriva.. jag vet egentligen inte varför jag skriver om allt det här. tror jag bara måste få ur mig lite känslor. jag är så glad över att jag snart kommer få träffa johanna. någon som förstår.